Denna studie rör debatten som kulminerade efter publicerandet av romanen Myggor och tigrar, av Maja Lundgren. Studiens fokus ligger i att finna debattens essens, utifrån tidningsartiklar och artikelförfattares positionering gentemot romanen och debattens huvudfrågor, detta är vidare undersökningens huvudsakliga syfte. Huruvida genus har betydelse för debattens utgång och om artikelförfattarnas förhållningssätt påverkas är en central fråga..

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

Genom en textanalys av författaren Maja Lundgrens bok Myggor och Tigrar undersöker uppsatsen skönlitterära texters möjlighet att förändra kvinnors positioner och potentialer. I den teoretiska bakgrunden redogörs för såväl historisk som nutida självbiografiforskning med fokus på diskussioner kring sanningsanspråk, textens konstituerande karaktär och specifikt feministisk forskning på området. Med betoning på hur förtryck kan beskrivas på alternativa och komplexa sätt för att i förlängningen skapa nya förståelser för kvinnliga subjektspositioner, undersöks Lundgrens försök att skildra subtila maktutövanden..

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

The aim of this Master?s thesis is to examine how the literature criticism are in the Swedish media in the reception of the novel Mosquitoes and tigers from 2007 written by the Swedish author Maja Lundgren. A second aim is to examine how master suppression techniques have been used by the literature critics in the newspaper debate. This qualitative study is based upon a total of 52 articles and reviews from five big Swedish newspapers. The theoretical approach, literature criticism, mainly originates from the Swedish professor in Literature Science Tomas Forser and the literature scholar Gunnar Hansson.

Men's violence against women is an issue that exists all over the world. There are several scientists and organisations that work with this issue in one way or another. In Sweden an organisation called ROKS, and a scientist called Eva Lundgren, has been in the limelight for medias attention several times. The impression has been given that Eva Lundgren is a very controversial scientist and that her research is very different from other research about men's violence against women.The aim with this essay is therefore foremost to look at research from different scientists and compare them to Eva Lundgrens research. I found three so called levels about why men use violence against women.

The release of Maja Lundgrens Myggor och tigrar in 2007 caused a large debate that mostly focused on whether the book should be seen as a true reproduction of reality or a work of fiction and if the author had made the right choice in writing about friends, family and famous Swedish persons in her book. About one year later Lars Norén published En dramatikers dagbok in which he also shares details about other people´s lives and, by placing the book in the genre of a diary, claims that it represents reality. The critics were easier on him, and more positive over all in their judgment of En dramatikers dagbok, and many were upset about how different the two authors and their books were received. Tofind out why controversial works are apprehended as controversial I have chosen to analyze Maja Lundgrens Myggor och Tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok, independent of, as well as compared to, each other. While leaning on reception theory andtheories about different ways of reading as well as the autobiography as a genre I have asked myself the following questions:Which factors have led critics as well as the public opinion to speak about Maja Lundgrens Myggor och tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok as controversial?What do the two books have in common and what separates them?How does the debate differ regarding the two books and what is the cause for that difference in reception?My essay shows that when reading an autobiography or a diary most people cannot separate the book from the author and the life that the book is a reflection of.

Already in the late 1970´s it became clear that the traditional catalogs in libraries were not suited for children, neither their interests nor their way expressing themselves were accounted for. The goal of this thesis is to investigate if and how children?s OPACs (Open public access catalogs) interface design is at present adapted to the presumed audience of children. My method consists of literature studies and an investigation on the graphical interfaces in OPACs for children, according to the five criteria formulated by childrens library consultant Lena Lundgren and IT-consultant Kia Gumbel. The aims are to find out: a) what requirements for children?s OPAC interfaces and their usability are defined in literature and b) what the actual (real) features of the children?s OPAC interfaces are.

Specialarbete, 15 hpSV1301HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Specialarbete, 15 hpSvenska, LSV410Vårtermin 2013Handledare: Maja Lindfors ViklundExaminator: Rakel Johnson.

C-uppsats 15 poängSvenska språket fördjupningskursHöstterminen 2010Handledare: Hans LandqvistExaminator: Maja Lindfors Viklund.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska språket, fördjupningskurs LSV410HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Specialarbete inom lärarprogrammet, 15 hpSvenska språket, LSV410Ht 2011Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.